Jag ska nog lyckas

Nu är jag klar med KBK-filmen. 22 minuter blev den. Det handlar alltså inte om någon spelfilm eller dokumentär, utan mer om en dokumentation över säsongen 2008. Lite rörliga bilder med skön musik i bakgrunden.
     Det gamla vanliga.
     Det var, som sagt, både roligt och känslomässigt jobbigt att klippa ihop allt matrial. Det var ju en sådan fin säsong och vi hade så otroligt roligt. Men mitt i allt det där fina finns det också saker som påminner om den brutala verkligheten som kom att påverka oss alla.
     Det finns inget rätt eller fel, som jag ser det. För mig fanns det bara ett sätt att göra det på.

Men ha inte för höga förväntningar. Det är inget märkvärdigt det här. Bara en kul grej.