Som en vind

Jag pratade med en fågel igår. Hon har flugit långa vägar. Landar ibland, men är allt som oftast på väg. Bort.
     Jag frågar hur det känns att vara så fri. Men jag får inget svar. Hon bara ler. Precis som att jag måste ta reda på det själv. Men det är inte så lätt när man aldrig lärt sig flyga. Eller aldrig velat flyga, kanske är närmare sanningen. Är jag flygrädd? Antagligen. Men för första gången i mitt liv känner jag att jag måste bemöta min rädsla - och besegra den.
     Jag såg fågeln idag igen. Hon flög högt över mig och förbi. Det var så vackert. Såg så fridfullt ut. Jag undrar vart hon var på väg denna gång.
     Måste lära mig flyga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0