Kap. "Macken" 2/7
"På den tiden tänkte vi inte på flykten på samma sätt som alla andra runaways. Visst drömde vi om New York, men jag och Morgan hade vårt egna Queens Boulevard.
Den gick från norra Söders Gärde ner till OK-macken vid E-20, en tripp på ungefär 20 minuter om vi cyklade. Om vi istället valde att låta inlinsen bära oss framåt så kunde det ta bortemot en halvtimme, om det var en bra kväll. En bra kväll betydde medvind och grusfritt underlag, och just därför var våren den allra bästa tidpunkten för vårt Queens Boulevard, då det var nyasfalterat och fritt från grus och skit. Doften av nylagt asfalt är ibland en av de ljuvligaste i världen.
Där färdades vi fram och tillbaka, kväll efter kväll. När mörkret och natten gjorde sitt yttersta för att lägga sig över staden blev gatlamporna vårt enda sällskap - och belysningen längs Boulevarden var det vackraste vi visste. Vi har alltid varit svaga för neonljus i natten, jag och Morgan, och när resten av staden låg tyst och tom så blev detta bländade ljus något att stanna uppe för.
OK-macken var en samlingspunkt för alla rastlösa youngsters, av den enkla anledningen att det inte stängde förrän klockan 03.00. Vi kallade det kort och gott för Macken, och det blev en slags fritidsgård för oss som inte tyckte om att vara ensamma i mörkret. Fanta, Raider och Gott & blandat var det som oftast stod på kvittot, men den främsta anledningen till att dra sig ner mot Macken var för att "hänga" med alla andra. Det spelade ingen roll vilken kväll på året - det var alltid någon där. Till och med på julafton.
Bredvid Macken dundrade E-20. Ena hållet Stockholm, andra hållet Örebro (eller för den riktigt längtande; Oslo). Vi satt ofta på kullen intill Macken och såg på långtradarna som dånade förbi. Alltid på väg någonstans. Gissningarna om deras slutdestination haglade och det kunde variera mellan Kapstaden, Köpenhamn, Rio de Janeiro, Paris och Göteborg. Således var långtradarchaufför en drömyrke för många av oss där på kullen.
Mackens utmärkta läge gjorde att det ofta stannade långtradare för att tanka och fylla på chips-och porrtidningsförrådet, och en gemensam kittlande tanke hos oss youngsters var att smita in och gömma sig i långtradarna där de stod övergivna på parkeringen. Som tur var så stannade det vid en kittlande tanke".
Den gick från norra Söders Gärde ner till OK-macken vid E-20, en tripp på ungefär 20 minuter om vi cyklade. Om vi istället valde att låta inlinsen bära oss framåt så kunde det ta bortemot en halvtimme, om det var en bra kväll. En bra kväll betydde medvind och grusfritt underlag, och just därför var våren den allra bästa tidpunkten för vårt Queens Boulevard, då det var nyasfalterat och fritt från grus och skit. Doften av nylagt asfalt är ibland en av de ljuvligaste i världen.
Där färdades vi fram och tillbaka, kväll efter kväll. När mörkret och natten gjorde sitt yttersta för att lägga sig över staden blev gatlamporna vårt enda sällskap - och belysningen längs Boulevarden var det vackraste vi visste. Vi har alltid varit svaga för neonljus i natten, jag och Morgan, och när resten av staden låg tyst och tom så blev detta bländade ljus något att stanna uppe för.
OK-macken var en samlingspunkt för alla rastlösa youngsters, av den enkla anledningen att det inte stängde förrän klockan 03.00. Vi kallade det kort och gott för Macken, och det blev en slags fritidsgård för oss som inte tyckte om att vara ensamma i mörkret. Fanta, Raider och Gott & blandat var det som oftast stod på kvittot, men den främsta anledningen till att dra sig ner mot Macken var för att "hänga" med alla andra. Det spelade ingen roll vilken kväll på året - det var alltid någon där. Till och med på julafton.
Bredvid Macken dundrade E-20. Ena hållet Stockholm, andra hållet Örebro (eller för den riktigt längtande; Oslo). Vi satt ofta på kullen intill Macken och såg på långtradarna som dånade förbi. Alltid på väg någonstans. Gissningarna om deras slutdestination haglade och det kunde variera mellan Kapstaden, Köpenhamn, Rio de Janeiro, Paris och Göteborg. Således var långtradarchaufför en drömyrke för många av oss där på kullen.
Mackens utmärkta läge gjorde att det ofta stannade långtradare för att tanka och fylla på chips-och porrtidningsförrådet, och en gemensam kittlande tanke hos oss youngsters var att smita in och gömma sig i långtradarna där de stod övergivna på parkeringen. Som tur var så stannade det vid en kittlande tanke".
Kommentarer
Postat av: R
Livet i Kungsör kan vara både vackert å tragiskt på samma gång.
Trackback
