Jag ska nog lyckas

Hej min vän.
    Det var ett tag sedan sist. Ett år, för att vara exakt. Ett år känns som igår. Det är kusligt hur fort tiden går. Ibland är det fortfarande svårt att förstå.
    Men på ett sätt har du aldrig försvunnit. Du är närvarande hela tiden, fast vi inte ser dig. Alldeles runt hörnet. Vi pratar ofta om dig, och på så sätt kommer du aldrig att försvinna.
    Heroes never die.
    Ett år. Jag satt på Marken Gjestehus i Bergen och kunde inte förstå. Ville inte förstå. Jag är så glad att jag kom hem och fick se hur älskad, sörjd och saknad du var. Även fast det var svårt då så var det väldigt fint. Värdigt den bäste. Jag är glad att jag kom hem, men jag ångrar mig varje dag att jag kom för sent.
    Man hinner tänka mycket på ett natttåg mellan Bergen och Oslo.
    Ett år. Jag har nog tänkt mer och oftare detta året än vad jag gjort under alla andra år sammanlagt. Så även när det gäller dig.
    En vis man, som upplevt sorg, sa en gång: "Man kommer inte över det, men man lär sig leva med det". Så är det onekligen. Tårarna har kanske slutat, men saknaden är för evigt.
    Vi skulle spela för dig i år. Jag vet inte om det blev så. Resultatmässigt blev det inte så. Men någonstans tror jag ändå att det är okej för dig. Även fast du hade vinnarskalle och alltid ville vinna så visade du att fotbollen inte är allt. Att vinna inte är allt. Det finns så mycket viktigare saker. Det är någonting jag lärt mig från dig.
    Jag vet att du sa till någon en gång att om du hade varit i våran ålder så hade du umgåtts med oss, vi Riddare. Att du "hade varit med i erat gäng". Jag har sällan varit så stolt som när jag fick höra det.
    Jag tände ett ljus vid din plats idag. Som så många andra. Så många ljus. Du är verkligen älskad.
    Jag drar mig till minnes förra sommaren, då jag under en period hade det väldigt tufft och jobbigt. Jag sa ingenting, men du märkte det. Så en natt fick jag ett telefonsamtal. Det var du, och du förklarade att jag fick ringa dig närsomhelst på dygnet, natt som dag, och du berättade att din dörr alltid stod öppen.
     Det är inte konstigt att du är så älskad.