Jag ska nog lyckas

Jag är lite slö idag, så jag kör en repris. Jag tittade tillbaka för att se vad jag skrev idag för ett år sedan, och då fann jag detta.


Kapitel "Brev"

"Jag tror dig när jag ser dig, du är alldeles för bra för att vara sant. Och jag tror på dina ögon, de är alldeles för ärliga för att ljuga. Och man säger att du är farlig, men jag vet att du inte vill mig illa.
     Det är bara sådan du är, du förstör mig i samma ögonblick som jag blir kär.

När jag pratar med dig vet jag, när jag lyssnar på dig vet jag riktigt säkert. Du är den sortens tjej jag målar upp i mina drömmar och i min bok. Och fastän jag alltid vinner då så vet jag att det här redan är förlorat. Du spelar i en annan liga och jag har inte ens råd att vara åskådare.
      Men jag samlar på ditt ansikte, och det finns inget annat som är värt mer att byta bort. Du är någon att hålla fast i, men jag vet att jag aldrig kommer att få hålla i dig.
      Det är bara sådan du är, du förstör mig i samma ögonblick som jag blir kär.

Och vi dricker vårat vin, vi dricker för att då känns det genast bättre. Alla tvivel och skavanker försvinner ut i blodet. Och vi ljuger för oss själva, vi ljuger för då känns det genast bättre. Men sedan kommer morgonen och med explosionen så vet vi inte varför.
      Jag är ingenting att ha, och det vet du, och därför är du ingenting att ha. Och fastän jag vet allt det där så kan jag inte hjälpa att jag känner så här. Jag älskar dig inte för den du är, jag älskar dig för den du inte är.
      Jag hatar att jag ser dig, för varje gång så vet jag att du lämnar mig. Men jag älskar när jag ser dig, för då vet jag att livet betyder någonting. Och fastän vi skrattar med varandra så vet jag att du hellre skrattar med andra. Hjärtat blöder från en kniv, men jag vet att du inte vill hugga.
      Det är bara sådan jag är, jag förstör mig i samma ögonblick som du blir kär.

Vi kunde haft det som i drömmen, jag är din och du gråter av lycka. Men jag kan inte ändra på den du är, och den du är är anledningen till att jag känner så här.
      Om det fanns en plats, om det fanns en tid för oss två. Jag skulle åka dit direkt och riva biljetten tillbaka hit. Men resan till mina drömmar är fullbokad, och det är en one way ticket to sorrow.
     Jag kanske hoppar på, jag kanske hoppar av innan gryningen. Jag kanske begraver mig och ler, för då vet jag att jag aldrig ser dig mer. Men om jag inte får se dig så kan jag lika gärna begrava mig. Hur som helst går jag under, och det är ditt fel. Men det kommer aldrig att vara ditt fel.
      Det är bara sådan du är, du förstörde mig i samma ögonblick som jag blev kär."