Lite kort om kvällens Allsång på Skansen...och att jag älskar det folkliga

Allsång på Skansen, detta folkliga inslag som förgyller våra tisdagskvällar några veckor varje sommar. Jag älskar det. Även när det är dåligt, som det varit ovanligt ofta denna säsong, så älskar jag det. Jag vet inte riktigt säkert varför, men jag antar att det har att göra med mitt trygghetsbehov och min sjukliga önskan om att allting ska vara exakt så som det alltid har varit.
     Klockan 20.00 på SVT1 på tisdagskvällen så ska jag fanimej höra gitarrslingan i introt som förkunnar att nu ska vi bröla "STOCKHOLM I MITT HJÄRTA..." tillsammans igen. Sen skadar det ju inte om det är några intressanta eller spektakulära gäster med också, men det gör egentligen ingenting. Det viktigaste är att vi är tillsammans och sjunger. OJ vad jag andas Carola just nu.
     Nä men alltså självklart blir jag mycket glad när gästerna heter Thorsten Flinck (jag är otroligt fascinerad av honom) eller Jakob Hellman (vem är inte nyfiken på honom) eller Mando diao eller Tove Styrke a.k.a Idol-Tove (som fortfarande något av det vackraste jag sett) eller Jerry Williams (kan man bli annat än glad och peppad när man ser honom), men även om det förekommer några svaga kort ibland så finns det allting någonting att vänta intresserat på.
     Allsång på Skansen har alltid funnits, ända sedan romartiden, och därför är det mycket enklare för mig att avfärda Lotta på Liseberg som bara "har kommit" på senare år. Dock är jag intresserad och fascinerad av kändisar, så därför känner jag mig lite tvingad att titta på Lotta på Liseberg också, men det behöver inte betyda att jag gillar programmet.
      Det jag vill säga, på något jävla vänster, är att jag är folklig. Jag gillar program som På spåret, Doobidoo, Så ska det låta och Stjärnorna på slottet. "Men det är ju bara SVT-program? TV4 då?", säger ni. Jorå, jag kan titta på Let's dance och Idol också, men det är lite för kommersiellt för att det ska nå in till mitt folkhemshjärta på riktigt. Det kan säkert kidsen och 2000-talsmänniskan säkert njuta mer av.
      Okej, det blev lite för mycket bla bla bla - men hur som helst så ser jag väldigt mycket fram emot att stifta bekantskap med Niklas Strömstedt, Dan Ekborg och de Stjärnorna på slottet i vinter.

PS. Om det är någonting som delar mig och Kaggen itu till två individer så det detta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0