Snart skiner Poseidon, och Blåvitt står kvar
Jävlar vad nära fast kanske ändå inte så nära Blåvitt var att fixa förlängning mot AZ Almaar. Det är liiiiite för dåligt ibland helt enkelt. Tyvärr.
Och satan vad tur Hannes Stiller hade att det var blåst för frispark där innan han petade bollen utanför öppet mål. Hade det inte varit avblåst så...ja jag hade nog milt sagt blivit lite upprörd.
Nä, nu får fanimej Alexandersson göra comeback igen så att vi kan reda ut den här sörjan i Allsvenskan. En fjärdeplats är fortfarande inom räckhåll, och nu vann de ju förvisso senast mot Kalmar, så de kanske är på uppgång igen mina kära blåvitrandiga favoriter.
Annars känns de egna benen lättare och piggare än på mycket länge. Som den 18 februari, ungefär, då jag lämnade för Thailand för att sedan återvända till fotbollsplanen igen den 3 juni.
Det gick i och för sig kalasdåligt idag på träningen, men att benen börjar hänga med resten av kroppen kan jag inte se som någonting annat än positivt.
Träning imorgon igen, innan höstsäsongen drar igång på söndag med bortamöte mot Gideonsberg. Kanske har jag tur och får starta, annars hoppas jag på en plats på bänken. Och om det inte blir något av det så köper jag nog mig en flaska Koskenkorva och smuttar fram till måndags gryning.
Nära, jokes on the side, men jag hoppas såklart få starta på söndag, men om det inte skulle bli så så skulle jag inte bli förvånad och alltför besviken. Jag har en bit kvar.
Och satan vad tur Hannes Stiller hade att det var blåst för frispark där innan han petade bollen utanför öppet mål. Hade det inte varit avblåst så...ja jag hade nog milt sagt blivit lite upprörd.
Nä, nu får fanimej Alexandersson göra comeback igen så att vi kan reda ut den här sörjan i Allsvenskan. En fjärdeplats är fortfarande inom räckhåll, och nu vann de ju förvisso senast mot Kalmar, så de kanske är på uppgång igen mina kära blåvitrandiga favoriter.
Annars känns de egna benen lättare och piggare än på mycket länge. Som den 18 februari, ungefär, då jag lämnade för Thailand för att sedan återvända till fotbollsplanen igen den 3 juni.
Det gick i och för sig kalasdåligt idag på träningen, men att benen börjar hänga med resten av kroppen kan jag inte se som någonting annat än positivt.
Träning imorgon igen, innan höstsäsongen drar igång på söndag med bortamöte mot Gideonsberg. Kanske har jag tur och får starta, annars hoppas jag på en plats på bänken. Och om det inte blir något av det så köper jag nog mig en flaska Koskenkorva och smuttar fram till måndags gryning.
Nära, jokes on the side, men jag hoppas såklart få starta på söndag, men om det inte skulle bli så så skulle jag inte bli förvånad och alltför besviken. Jag har en bit kvar.
Kommentarer
Trackback
