Check!

Idag tog jag mig an årets första, och antagligen enda, semla. Eller temla, som Ture Sventon skulle ha sagt. *fniss* Det är ju såna tider, så.
    Det var en redig rackare, men jag slukade den ändå utan större problem. Visst var den god, men för mig är semla något man äter bara för att. Inget mer, liksom. En kul grej, en gång om året.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0