Jag ska nog lyckas

Det viktigaste, eller hur man ska uttrycka det, som hänt den senaste tiden är att Vampyren nu återigen har lämnat oss. Han befinner sig just nu i Japan, och därefter kommer han att bosätta sig i Australien för att studera. Det blir nog minst 1½ år, men det kan även bli det dubbla. Det finns inte så mycket att säga om det egentligen. Det blir nog ett jävla äventyr och jag önskar honom all lycka till.
     Vi fick lite drygt tre veckor tillsammans efter att han kommit hem ifrån Norge och fram till att han försvann igen. Han hade varit borta ett år, men det tog ungefär två minuter innan allt var som vanligt igen. Det säger allt.
     Det var grymt vemodigt den kvällen vi skulle ta farväl. Vi satt och snackade lite skit med honom och hans norska flickvän Gunhild, som för övrigt verkade jättetrevlig, och när han sedan förkunnade att ”Nehep…nu måste vi nog åka” så blev det en klump i halsen och magen. Man satt där på soffan och såg dörren stängas sakta bakom honom, och ja…vem vet när den dörren öppnas igen?
     Beträffande Mr.Tequila så blev vistelsen i Sverige ännu kortare. En vecka, ungefär, sedan for han igen. Det var på tok för lite, men så är det ibland. Hela situationen när vi skulle säga adjö till honom var kaosartad, för det gick så snabbt och allt blev så knasigt att det bara blev en vinkning. VISA-kort hade tappats bort, bilar kom i arslet på mig och folk i bilen hade bråttom hem till Kungsör. Ja, det blev…fel.
     Vad som händer med honom vet jag inte riktigt. Han blir väl kvar i Norge ett tag, och sedan vet jag inte om tanken är att sticka iväg och resa? Han blir nog borta ett bra tag i alla fall.
     Sedan har vi Soldaten som snart drar iväg för utlandstjänstgöring i mer än ett halvår, och Studenten pluggar ju vidare i Uppsala. Kvar blir jag och Danskungen.
     Ärligt talat så vet nog ingen hur framtiden ser ut. Kanske är det här slutet för Riddarna? Jag vill inte tro det, men det är ju en risk som känns ganska stor.
     Jag pratade lite löst med Danskungen om att starta upp ett Riddarna 2.0, men han verkade inte jätteentusiastisk av det förslaget. Hur som helst blir det ett jävla långt break för oss pojkar, något som antingen kommer att stjälpa eller hjälpa oss i vår vidare utveckling i livet.
     Nu väntar sannerligen andra tider. Lycka till med allt, mina vänner. Vi har haft en jävla resa så här långt. På återseende.