Lördag in my heart

De säger att det är fest ikväll. De säger det. Det känns också som det.
    Vi har ju inte varit ut sedan i början av januari, precis innan då Vampyren skulle åka till Australien, och det har väl varit skönt på ett sätt - men samtidigt känns det som att man har mycket inom sig som bara måste ut ut ut ikväll.
    Jag hatar att bygga upp förhoppningar och förväntningar, men jag antar att jag gör det nu genom att säga att ikväll ska jag festa som om det vore den sista kvällen i mitt liv. Jag undrar om man lägga ribban högre än så?
    Äh, allt jag vill ha är en rolig kväll med de närmaste jag har. Då brukar det bli bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0