Jag ska nog lyckas

Det märks verkligen att det är höstlov, för det är extremt lugnt på dagiset just nu. Det är nästan jobbigare än när det är full rulle, för det blir ganska så segt emellanåt. Det blir jobbigt lugnt, alltså.

Annars återsåg jag Mr.Tequila igår kväll, vilket var väldigt skoj. Jag och Grotta åkte in till E-tuna för att möta upp honom och kärestan Sandra, för att sedan bege oss till O'learys för att dricka lite pilsner, surra och kolla på fotboll.
     Men Mr.Tequila är inte hemma i Sverige många dagar, för på fredag åker de vidare. Ut i världen. Efter att ha tjänat ihop kosing så väntar nu en jorden-runt-turné, med första anhalt Thailand och sista anhalt USA. Däremellan blir det lite Malaysia, jul- och nyårsfirande i Australien, Nya Zeeland...ja, lite smått och gott. Avundsjuk? Javisst!
     Det blir nog ett riktigt äventyr, och ett nästan halvårslångt sådant. Jag önskar dem lycka till och hoppas att de får the time of their life.

...och vilken rolig match! Ganska, i alla fall. Det såg ju ut till en början som att Real Madrid skulle mosa Milan, och Zlatans två tokmissar kändes ända in i själen. Men. Så kom han in. Den grövsta och mest kriminella av alla måltjuvar, Inzaghi, och då visste man att vad som helst kunde hända.
      Pang! 2 mål. Milan har vänt och har segern inom räckhåll. Kan man annat än älska den mannen? Han firar varje mål som om det vore Golden goal i en VM-final, liksom. Som jag hade önskat att han fått bli hjälte, men så kvitterar de där jävlarna från Madrid. Riktigt trist.
      ...och Ronaldo visar än en gång varför han inte förtjänar att nämnas bland de riktigt stora i fotbollshistorien. Hans filmningar är bland det vidrigaste jag sett på en fotbollsplan, inklusive kapningar man sett genom åren. Fy fan...