Ingen kanonstart för True talent
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om True talent. Ena stunden så får jag rysningar - och andra stunden är det som en blek kopia av ett annant talangprogram. Väldigt ojämnt.
Tempot är segt och det är ganska, men det har ju i och för sig bara gått två program än så länge, så det kanske blir bättre när man sållat agnarna från vetet, vad vet jag?
Dock har det varit några fina stunder, och jag kan inte hjälpa det - när det blir dramatiskt och den tredje läktaren vänds om i allra sista sekunden så får jag gåshud. Så är det bara.
Lite profillöst är det allt än så länge, men min favorit so far är den ärrade herren på slutet som räddades kvar av Pernilla Anderssons livlina. En gammal missbrukare som kommit tillbaka, en man med livserfarenhet i rösten - det når in i mig det.
Tempot är segt och det är ganska, men det har ju i och för sig bara gått två program än så länge, så det kanske blir bättre när man sållat agnarna från vetet, vad vet jag?
Dock har det varit några fina stunder, och jag kan inte hjälpa det - när det blir dramatiskt och den tredje läktaren vänds om i allra sista sekunden så får jag gåshud. Så är det bara.
Lite profillöst är det allt än så länge, men min favorit so far är den ärrade herren på slutet som räddades kvar av Pernilla Anderssons livlina. En gammal missbrukare som kommit tillbaka, en man med livserfarenhet i rösten - det når in i mig det.
Kommentarer
Trackback
