Big brother är tillbaka!
Så är då Big brother tillbaka. "Äntligen" kanske jag inte ska säga, men det ska definitivt bli spännande och intressant.
Det är ju 4 år sedan programmet sändes senast, och under den tiden så har man ju hunnit bygga upp ett mindre sug efter dokusåpan igen.
Big brother har absolut en plats i mitt tv-hjärta. Jag började med en tveksam inställning till programmet när det sändes första gången 2000, tänkte att "Hur ska ett tv-program kunna intressera mig så pass mycket att jag orkar följa det varje dag?", och de två sista säsongerna såg jag inte alls. Men däremellan, mellan början och slutet, så var jag mer eller mindre fast.
Det började någonstans i mitten av den andra säsongen, den med Kitty Jutbring och den där Big brother-Peter kissade på väggen, och säsong 3 och 4 följde jag slaviskt. Speciellt säsong 3 med Big brother-Linda, det var en alldeles suverän säsong! Men efter säsong 4, med Carolina Gynning och Olivier de Paris, så tröttnade jag på Big brother.
Men som sagt, nu har det gått några år, och jag är redo att ta mig an programmet igen. Eller vi får se, det kanske blir jättetråkigt och jag tröttnar ganska snabbt?
Det första som slog mig i gårdagens "introduktions-program" var vilket jävla lyx-hus det har förvandlats till?! Jag kan inte förstå hur man ska kunna vantrivas där? Det var nästan lite för fint, men man kanske vänjer sig.
Man brukar ju alltid hitta en eller par favoriter i varje omgång, typ en skön snubbe eller nån söt tjej - men efter att fyra deltagare skickats in i huset så tänkte jag: "Herregud vilka nötter!". Om det skulle fortsätta på det sättet så vete fan om jag ens orkat till avsnitt 2. Men så kom han, den sköna göteborgaren. Det var en mindre befrielse.
Det är nåt visst med göteborgare. De är inte dryga och störiga alls - men de tar plats. Det är liksom bara som en aura som andas "Jahop...", och det är inga konstigheter med någonting för en göteborgare.
En annan favorit, så här på förhand, var den toklånga och tokhärliga norrlänningen. Han verkar stabil och mycket sympatisk.
Och andra störde man ju sig på så fort man såg dem, och efter att de kläckt ur sig ett par meningar så tyckte man ännu mindre om dem. Men så måste det vara, man måste störa sig på vissa för att det ska bli bra tv.
Annars har de fått ihop en minst sagt intressant skara människor. En bisexuell, en transa, ett hemligt par, några yngre, en trebarnsmorsa och några till synes normala. Det kan bli väldigt bra. Jag tror absolut inte vi har att göra med ett rövgäng den här gången. Jag tror väldigt mycket på Big brother 2011.
Låt skandalerna börja!
Det är ju 4 år sedan programmet sändes senast, och under den tiden så har man ju hunnit bygga upp ett mindre sug efter dokusåpan igen.
Big brother har absolut en plats i mitt tv-hjärta. Jag började med en tveksam inställning till programmet när det sändes första gången 2000, tänkte att "Hur ska ett tv-program kunna intressera mig så pass mycket att jag orkar följa det varje dag?", och de två sista säsongerna såg jag inte alls. Men däremellan, mellan början och slutet, så var jag mer eller mindre fast.
Det började någonstans i mitten av den andra säsongen, den med Kitty Jutbring och den där Big brother-Peter kissade på väggen, och säsong 3 och 4 följde jag slaviskt. Speciellt säsong 3 med Big brother-Linda, det var en alldeles suverän säsong! Men efter säsong 4, med Carolina Gynning och Olivier de Paris, så tröttnade jag på Big brother.
Men som sagt, nu har det gått några år, och jag är redo att ta mig an programmet igen. Eller vi får se, det kanske blir jättetråkigt och jag tröttnar ganska snabbt?
Det första som slog mig i gårdagens "introduktions-program" var vilket jävla lyx-hus det har förvandlats till?! Jag kan inte förstå hur man ska kunna vantrivas där? Det var nästan lite för fint, men man kanske vänjer sig.
Man brukar ju alltid hitta en eller par favoriter i varje omgång, typ en skön snubbe eller nån söt tjej - men efter att fyra deltagare skickats in i huset så tänkte jag: "Herregud vilka nötter!". Om det skulle fortsätta på det sättet så vete fan om jag ens orkat till avsnitt 2. Men så kom han, den sköna göteborgaren. Det var en mindre befrielse.
Det är nåt visst med göteborgare. De är inte dryga och störiga alls - men de tar plats. Det är liksom bara som en aura som andas "Jahop...", och det är inga konstigheter med någonting för en göteborgare.
En annan favorit, så här på förhand, var den toklånga och tokhärliga norrlänningen. Han verkar stabil och mycket sympatisk.
Och andra störde man ju sig på så fort man såg dem, och efter att de kläckt ur sig ett par meningar så tyckte man ännu mindre om dem. Men så måste det vara, man måste störa sig på vissa för att det ska bli bra tv.
Annars har de fått ihop en minst sagt intressant skara människor. En bisexuell, en transa, ett hemligt par, några yngre, en trebarnsmorsa och några till synes normala. Det kan bli väldigt bra. Jag tror absolut inte vi har att göra med ett rövgäng den här gången. Jag tror väldigt mycket på Big brother 2011.
Låt skandalerna börja!
Kommentarer
Postat av: Petra
Min uppfattning var ungefär detsamma som din angående det nya Big Brother. Vi får se hur det fortlöper...om man orkar att se på det eller ej.
Jag tycker att du skriver fantastiskt bra...har du aldrig funderat på att skriva en bok? Tror du skulle ha stora chanser att lyckas med det=)
Postat av: J
ja, vi får väl se ikväll när det börjar på riktigt...
tack så mycket, det var roligt att höra. faktum är att jag skriver på en bok, fast det har jag gjort ganska länge nu :) har väl ungefär lite mindre än halva kvar...förhoppningsvis blir den klar nån gång :)
Trackback
