Jag ska nog lyckas

Ja hujedamej - vilket äckligt jävla kall dag! Fast nu börjar solen värma lite mer, så det kanske blir en mysig eftermiddag? Det kommer jag inte veta någonting om, för jag tänker hålla mig inomhus.
     I morse klockan 6 när jag öppnade på dagis så var det -25 grader - vi tar det en gång till: -25 GRADER - och trots att sträckan mellan bilparkeringen och dagiset inte är mer än ungefär 50-60 meter så höll jag på att frysa fast med fötterna i marken och förfrysa mitt ansikte. True story, nästan. Jag fick bryta mig loss ifrån varje steg jag tog, nästan, och hade jag gått lite saktare så hade jag nog frusit till is i steget. Ja det var nåt fruktansvärt.
     Trots att den korta sträckan, som inte tog mer än 1 minut så har jag sällan varit så glad över att komma in i värmen som då. Jag ville nästan skratta triumferande, som att jag övervunnit och överlistat kylan. Men det gjorde jag inte. Jag satte på en kanna kaffe istället.

Nåväl, nu har arbetsdagen slut (för en timme sedan), och härnäst väntar fika hos Mormor & Morfar, följt av en biltur till först Köping, för att prova ut fotbollsskor på Bissens, och sedan till Skinnsberg för att kolla på när grabbarna sparkar lite boll.