Letat för alltid efter dig

Om lycka är en fågel så har jag börjat fått växtvärk. Mina vingar har börjat utvecklas. Kanske är det du, kanske är det jag. Kanske är det tiden som är den rätta. Kanske har jag växt ifatt mig själv.
     Det är så mycket enklare att tycka synd om sig själv än att klappa sig själv på axeln. Den sista som berömt mig har alltid varit jag själv.
     Men nu är jag vuxen nu när jag blivit äldre, vill låta tankarna styra det hjärtat känner. Om du tar min hand ska jag visa hur det känns, när man slutar hoppas och istället bara gör det.
     Du trodde "ensam är stark" och blundade för kärleken, du trodde att du inte var kär men att du hoppades att bli. Så klokt, så tråkigt, så lätt och en sån lögn.
     Men allt som är fel går att reparera, så länge man är två som förstår det. Från norr till jordens alla hörn så leder vägen hem till dig. Trots att det är vinter så öppnar sig en solig väg till dig. Jag är äntligen på väg. Allt som höll mig nere på botten har jag lämnat där, på vägen hem till dig.
      Och det är lika lite synd om dig som det är om mig, för allt som fanns att vinna är fortfarande kvar. Jag älskar dig så som du älskar mig, och vad det betyder vet bara vi två.
      Det var inte vi, men om några år pratar dom om oss. De där två som visade att kärlek är mer än ett ord.
      "Kan inte" har bytt skift och finns inte mer. Det är nya tider, en tid som aldrig funnits tidigare. Vägen till lycka är samma väg som hem till dig Någon kommer få stanna, om lycka är ett val så väljer du mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0