Svart

Hon packade min väska och sa "Du ska resa bort." Jga frågade "Vart?, och hon sa "Du ska ta med dig dina skuggor som vandrat bredvid mig i din frånvaro, och resa bort." 
       "Du ska ta dina skuldkänslor och säga förlåt till någon annan. Jag har väntat på dig i flera år. Jag har suttit uppe med tända ljus och med tårar, med längtan och förtvivlan. Men du kom aldrig. Du kom aldrig när jag behövde dig som mest. När jag älskade dig som mest. Du var en kropp bredvid mig i sängen, kall och utan innehåll. En synlig vålnad som inte ville bli sedd.
       Jag sa "Jag älskar dig.", och hon svarade "Du ska ta dina tomma ord om kärlek, och om att du ska lyckas, och övertyga någon annan. Eller övertyga dig själv. Du ska ta alla vackra ord du sagt och lära dig vad de egentligen betyder och innebär."
       Hon packade min väska och sa "Du ska resa bort." Jag frågade "Vart?", och hon sa "Vart som helst, hur som helst. Vad som helst."
       Hon gav mig min väska och sa "Du ska resa bort och aldrig komma hem. Aldrig hit igen."
       Hon såg mig i ögonen och sa "Du är för mig ett minne jag nu vill glömma bort."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0