Jag ska nog lyckas

Det är ju studenttider. Härliga tider. Sommarlov, frihet, vita shorts och rutiga skjortor, rosévin, snaggade frisyrer, blomsterklädda flickor, sol och värme.
     Ja, denna dag, denna skolavslutningens dag, minns jag som alldeles ljuvlig. Åtminstone fram till högstadiet, sedan kändes det dessvärre inget märkvärdigt. Man fram till dess var det härligt. Alla var så fina, alla var så glada, alla var så förväntansfulla över vad sommaren skulle bjuda på. Alla längtade.
     Lite prat i klassrummet med läraren, lite fika, några sånger, ett besök i kyrkan - sedan var man fri. Min och Kaggens tradition på sommarlovets första sekund var att få låna pengar av den andres föräldrar för att gå och köpa glass, Daimstrut, och den traditionen höll vi stenhårt på.
     Och som jag minns det var det solsken på varenda skolavslutning, men jag kanske förskönar det i minnet.
     Idag hade vi i alla fall tur med vädret. Stenhård sol och 30-gradig värme, jo jag tackar jag, så ska det vara när man har skolavslutning.
     Många tar också studenten idag, alltså den riktiga studenten, men den vill jag knappt minnas. Min egen, alltså. Jag var kanoners redan på morgonen efter champagne-frukosten, eftersom att jag fick för mig att smaka på alla klasskamrater champagne - och väl ute på studentbalkongen viftade jag så frenetiskt med betyget att jag höll på att tappa det i den enorma folkmassan nedanför.
     Med upprympa och vingliga ben vinglade jag sedan fram till släkt och vänner, och det kan inte ha varit roligt för dem. Det kändes som att de försökte titta bakom mig för att låtsas att de inte kände mig där jag kom som en liten dragen gynnare. Eller jag vet inte, men det kändes som det.
     Inte nog med det så bar jag på norra Europas fulaste hockeyfrilla, som skiftade mellan blont, brunt och vinrött, och jag kan idag fortfarande skaka uppgivet på huvudet åt det.
     Nej, men student var ingen höjdare, så här i efterhand, men där och då var det väl alla tiders roligt. Det kanske är det enda som betyder någonting.

Annars var det en lugn dag på jobbet idag. Lite barn, tack vare skolavslutningen, och härligt väder. En riktig facking sommardag. Det enda som saknades var väl en liten pool att plaska i och nått kallt att dricka.




Fullt drag utanför Ulvesundsgymnasiet (eller Ulvesundslågstadiet, den här terminen) och var härligt att se.




Fåren lökade på bra idag. Förutom några få ryck bort till vattnet så låg de i skuggan mest hela tiden.




Och här är en annan lök. Strax innan lunch satte Pappa Johan på sig solglajjorna och sa: "Äh, nu drar jag". Och så drog han.