Tankar om Peace & love

På onsdag morgon drar vi då, till Borlänge, till Peace & love. Som jag längtat, som jag sett fram emot det. Jag hoppas det blir...någonting.
     När jag beställde biljetten så visste jag inte att jag skulle opereras veckan innan festivalen. Jag visste inte ens att korsbandet var av. När jag sedan fick veta att jag skulle opereras veckan innan, eller 1 ½ vecka innan, så tänkte jag "Yes! Då hinner jag kurera mig en vecka och vara hyfsat fit for fight till festivalen". När jag sedan opererades så tänkte jag "Shit! Jag kommer kanske inte kunna åka, så taskigt som jag tar mig fram".
     I helgen tänkte jag "Det här kommer att bli ett fiasko". Idag tänker jag "Fan, det kommer nog gå ändå".
     För det handlar inte om att bara vara där för mig. Att bara vara där och sitta på i jävla solstol kommer inte ge mig någonting. För det är ju det jag vill - att festivalen ska ge mig någonting. Glädje, upplevelser, romantik, minnen. Samtidigt vill jag att de andra som är med ska kunna få ut någonting av mig. Att det ska vara roligt att jag är där, att jag tillför någonting positivt. Det värsta som kan hända är att jag blir en jävla belastning. En tung ryggsäck att bära på. Att jag ska dra ner dem andra i min misär. Men det kommer jag aldrig att tillåta. Märker jag att det håller på att hända så kommer jag att säga åt dem att lämna mig någonstans och gå iväg och ha roligt istället. Mitt elände, om det skulle bli så, ska inte smitta av sig på dem. Fuck that!
     Men det här är vad jag tror, eller hoppas på. Klart är att jag inte kommer att konsumera alkohol i den mängd jag tänkt mig. Faktum är att jag är glad om jag kan dricka över huvud taget, men det blir nog bara kanske 6 stycken öl, typ, om dagen, kan jag tänka mig. Sedan kommer jag inte kunna vara med inne i publikhaven, där får jag nog stå längs bak och digga. Och det är okej. Hurvida jag kommer kunna gå alla avstånden är lite oklart, men som det känns idag så ska det fungera.
     Blir något i närheten av detta så är jag faktiskt mer än nöjd. Skulle detta inte fungera så skulle jag bli olycklig, men ändå försöka göra det bästa av situationen. Jag försöker vara positiv.

Jaja, det jag egentligen vill ta upp var det här med vilka band jag vill se. Jag har sett över spelschemat, och det är väl det här jag kommer att försöka rikta in mig på. Sedan kommer det ju bli ändringar, beronde på vad de andra vill se och hur man känner sig upplagd och så.
      Men något i den här stilen:

Onsdag: Sahara hotnights kl 19.00 - vill jag se. Lykke Li kl 21.45 - skulle kanske vara kul att se. Kings of leon kl 23.15 - är dagens måste.

Torsdag - 30 seconds to mars kl 19.00 - vill jag verkligen se. Tove Styrke kl 21.30 (electric cirkus) - skulle vara lite halvkul, hon är snygg. Kristian Anttila kl 22.45 (electric cirkus) - skulle också vara lite halvkul. The Ark kl 00.15 - lite tveksamt, inget jag känner för direkt.

Fredag - bob hund kl 17.00 - vill jag verkligen se, har ju inte spelat på hur länge som helst. The Sounds kl 18.45 - i brist på annat, kanske? Henrik Berggren kl 21.45 - Broder Daniel-sångaren är ett tokmåste, blev klart sent att han spelar på festivalen och vilken jävla bokning! Social distortion kl 22.15 - vill jag se om jag orkar. The Strokes kl 00.00 - en av festivalen höjdpunkter!

Lördag - Mando diao acoustic kl 17.00 - tveksamt, hade hellre sett ett vanligt gig. Filip & fredrik kl 18.00 - ännu ett tokmåste, detta kommer jag inte att missa! Bad religion kl 18.30 - skulle vara lite halvkul att se. Säkert! kl 19.15 - tveksamt, även fast hon är grym. Bob Dylan kl 20.30 - det här måste man ju nästan bara se, bara för att. Håkan Hellström kl 00.00 - behöver jag ens säga någonting, kommer bli en klassiker och festivalen stora höjdpunkt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0