Jag ska nog lyckas

Det här är sommar för mig. Det är egentligen inte mycket, inte mycket alls begärt. Samtidigt är det svårt att få till det så bra. Det bara blir.
      Det gör mig mycket ont. Nej. Det plågar mig mer än knäoperationen när jag inser att denna sommar inte kommer att bli som det brukar. Troligtvis.
      Och när jag tänker efter ett steg till så slår det mig att det kanske aldrig någonsin blir så igen. Men då är jag väldigt mörk och deppig, och det vill jag inte vara.
      Det här är mina senaste somrar. Det är ju det här jag vill ha.