Jag ska nog lyckas

Ja det blev en fin kväll på Ögir igår. Inte bara vädermässigt, utan också känslomässigt. Det var skratt och tårar, god mat och bra musik när vi firade av Gudrun som nu lämnat Kungsör och förskolan för att njuta av livet i Dalarna på heltid. Det är lite vemodigt och sorgligt, och jag hatar verkligen uttrycket "Allt har sin tid" - men det är ju, tyvärr, faktiskt så.
     The Refreshments stod för musikunderhållningen, vilket fick många att ställa sig framför scenen och dansa. Själv diggade jag med händerna och stampade fötterna i takt, och jag önskar verkligen att jag kunde bugga lite grand. Jag har väl egentligen bara en move, och det är ju den klassiska "snurren", och det är ju inte mycket att hänga i julgranen.
     Och jag blev lite i gasen mot slutet faktiskt, lagom till att vi skulle åka hem som tur är. Det blir ju så, man sitter och dricker - och sedan när man ska resa på sig så schmäller det till. Orutinerat, såklart, men det var inte så farligt tror jag.
     Jaja, mycket trevlig kväll i alla fall, och förhoppningsvis fick Gudrun ett fint avsked.

Idag står det bara fotboll på agendan. Gideonsberg borta klockan tre, så det är ju faktiskt dags att dra nu. Mot tre nya poäng, hoppas jag.