So long for now

Så det var sista dagen på jobbet igen. Lite trist, men ändå skönt. Det har varit ett halvår med intensiva dagar och stunder så påfrestande att man knappt vetat vart man ska ta vägen - just därför ska det nu bli skönt med lite vila. Eller en lång vila, vad vet jag?
     Men trots denna tuffa termin så har det på många sätt varit roligare än någonsin. Jag har vuxit med uppgiften och blivit bättre på allt. Jag har jobbat hårt för att det jag gör ska vara så bra som möjligt - och det har gett resultat, i form av erkännande och beröm.
     Det är alltid lika tråkigt att skiljas från barn man blivit fäst vid, som nu tar steget över till skolan, och det är samtidigt tråkigt att skiljas från barn man kanske aldrig ser igen. Det är lite konstigt, man ser dem varje dag, och så en dag är de plötsligt borta. Vidare. Men det är ju så det är har jag lärt mig under åren, och man blir ändå lite härdad.
     Dagen idag tillbringades uppe på Lockmora, från morgon till sen eftermiddag, och vi fick en väldigt fin dag utan regn. Härligt område det där ändå, Lockmora. Man borde kanske vara där oftare.

Hur hösten ser ut är lite ovisst i dagsläget. Det kan bli en grej, eller så blir det ingenting - och om det blir ingenting så måste börja med en annan grej.
     Det enda jag vet är att jag härnäst ska opereras. På måndag, as a matter of fact. Börjar bli lite smånervig. Ska till sjukgymnasten imorgon för att "checka av läget", så att säga. Annars blir det nog en rätt lugn dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0