När starkare inte är starkt nog
Det var nån annan som sa det, "Hon är typ kär i dig". När du såg att jag var på väg åt ett annat håll så började du röra på dig.
Och andra sidan världen är inte så långt bort. Om det var där jag fann dig så var du alldeles bredvid mig. Bland alla kalla nätter, varma dagar och i den dåliga luften i mina lungor så rörde du mig.
För många dagar har gått och många var de bästa i mitt liv. Men du var aldrig där och såg vad andra sidan världen gjort med mig.
Jag är Mr.Moonlight, jag är Bungalow Bill och The fool on the hill. Har till och med skaffat mig muskler som för att visa att jag är starkare nu. Nu vill dom prata med mig och känna efter vem jag är. Och fast jag pratar med alla har jag alltid undrat om det inte är dig jag håller kär.
Kan inte hjälpa det, jag undrar vart du är och vem du är med. Och jag tänkte att "det här är värt att vänta på för evigt".
Men jag tror att det var Marie som sa: "Forever is a long time", och jag har tröttnat på att vakna ensam. Och när jag tänker efter ser du ut att ha det bra som det är.
Sommaren är lång, än finns allting kvar att hämta, men nu är det försent, försent, alldeles försent. Du och jag är färdiga innan vi ens hann börja. Någonting kom emellan, kanske var det ditt tvivlande som stod i vägen? En mur jag aldrig lyckades rämna, en våg som aldrig planade ut.
Ingen sista droppe, inget avgörande ögonblick. Bara en likgiltighet, en anledning för mig att avsluta det här samtalet.
Och andra sidan världen är inte så långt bort. Om det var där jag fann dig så var du alldeles bredvid mig. Bland alla kalla nätter, varma dagar och i den dåliga luften i mina lungor så rörde du mig.
För många dagar har gått och många var de bästa i mitt liv. Men du var aldrig där och såg vad andra sidan världen gjort med mig.
Jag är Mr.Moonlight, jag är Bungalow Bill och The fool on the hill. Har till och med skaffat mig muskler som för att visa att jag är starkare nu. Nu vill dom prata med mig och känna efter vem jag är. Och fast jag pratar med alla har jag alltid undrat om det inte är dig jag håller kär.
Kan inte hjälpa det, jag undrar vart du är och vem du är med. Och jag tänkte att "det här är värt att vänta på för evigt".
Men jag tror att det var Marie som sa: "Forever is a long time", och jag har tröttnat på att vakna ensam. Och när jag tänker efter ser du ut att ha det bra som det är.
Sommaren är lång, än finns allting kvar att hämta, men nu är det försent, försent, alldeles försent. Du och jag är färdiga innan vi ens hann börja. Någonting kom emellan, kanske var det ditt tvivlande som stod i vägen? En mur jag aldrig lyckades rämna, en våg som aldrig planade ut.
Ingen sista droppe, inget avgörande ögonblick. Bara en likgiltighet, en anledning för mig att avsluta det här samtalet.
Kommentarer
Trackback
