I overklighetens land

Mitt hjärta hoppar över ett slag när jag ser ljuset som lyser igenom dina ögon av guld. Du verkar vara sänd från någon annanstans, du verkar kunna dricka alla regnbågens färger.
      Jag träffar dig på en dag som aldrig slutar, jag behandlar dig så som himlen ville att jag skulle. Du lägger mig varsamt ner på löven, du täcker över mig i min sömn.
      Jag sa aldrig det jag önskade att jag kunde, jag bad aldrig för att det är inte lönt att be. Jag hoppas inte du krossar mitt hjärta av sten, jag vill inte skrika ut högt och vakna upp helt ensam.
      Och när jag sluter mina ögon och himlen blir röd så inser jag precis vad du är - du är en dagdrivares dröm och du sjunger om Shangri-La.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0