Minnet av ett förlorat år
Det var året 1995 som behandlades i gårdagens Nittileaks. Henrik Schyffert var där och surrade lite om Nilecity och sådär, och Cecilia Vennersten vad där för att prata om sin hit Det vackraste, och man visade lite skönt pinsamma klipp som påminde om att 1995 faktiskt är ganska så länge sedan. Det till exempel då som internet började breaka.
Alltså, 1994 minns jag. Mycket tack vare fotbolls-VM i USA, såklart. Jag minns att vi var i Italien den sommaren, och jag minns hur italienarna åkte runt och tutade som galningar natten då Italien slog Nigieria i åttondelsfinalen. Jag minns hur jag hånades av en hotellägare för min Milan-tröja med Roberto Baggio på ryggen, och jag minns hur han dagen efter att Baggio gjort två mål mot Nigeria hyllade min tröja. Jag minns skåningarna på hotellet, och jag minns att jag lärde mig dyka den semestern. Jag minns att Sverige spelade mot Saudiarabien den natten vi kom hem från Italien, och jag minns att jag fick vara vaken trots att det var natt.
Men 1995? Det är som ett förlorat år. Jag minns händelser, att Sverige förlorade mot Finland i hockey-VM-finalen (och det på grund av att Sverige spelade i blåa tröjor, vilket jag tyckte var mycket märkligt. Thomas "Osten" Östlund stod i mål, förresten) och jag minns att VM eller EM för damer i fotboll spelades i Sverige. Jag minns Rednex och Drängarna, jag minns Wonderwall (fast inte Oasis) och jag minns Waterworld med Kevin Costner. Men ingenting från mitt liv 1995.
Kanske att jag minns saker, fast att jag inte kan koppla det till 1995? Jag minns inte att vi var på semester någonstans, och jag minns ingenting speciellt från 2:an på Västerskolan. Märkligt, det där. Kanske var det ett jävla skitår, 1995?
Alltså, 1994 minns jag. Mycket tack vare fotbolls-VM i USA, såklart. Jag minns att vi var i Italien den sommaren, och jag minns hur italienarna åkte runt och tutade som galningar natten då Italien slog Nigieria i åttondelsfinalen. Jag minns hur jag hånades av en hotellägare för min Milan-tröja med Roberto Baggio på ryggen, och jag minns hur han dagen efter att Baggio gjort två mål mot Nigeria hyllade min tröja. Jag minns skåningarna på hotellet, och jag minns att jag lärde mig dyka den semestern. Jag minns att Sverige spelade mot Saudiarabien den natten vi kom hem från Italien, och jag minns att jag fick vara vaken trots att det var natt.
Men 1995? Det är som ett förlorat år. Jag minns händelser, att Sverige förlorade mot Finland i hockey-VM-finalen (och det på grund av att Sverige spelade i blåa tröjor, vilket jag tyckte var mycket märkligt. Thomas "Osten" Östlund stod i mål, förresten) och jag minns att VM eller EM för damer i fotboll spelades i Sverige. Jag minns Rednex och Drängarna, jag minns Wonderwall (fast inte Oasis) och jag minns Waterworld med Kevin Costner. Men ingenting från mitt liv 1995.
Kanske att jag minns saker, fast att jag inte kan koppla det till 1995? Jag minns inte att vi var på semester någonstans, och jag minns ingenting speciellt från 2:an på Västerskolan. Märkligt, det där. Kanske var det ett jävla skitår, 1995?
Kommentarer
Trackback
