Jag ska nog lyckas

Lite musik nu då. Det var mycket svenskt, mycket Håkan Hellström, Hästpojken och Markus Krunegård, där ett tag i vintras och början på våren. Men nu, och sedan ett tag tillbaka, är det bara Oasis och Beady eye som gäller.
      Jag är så, jag varvar mellan mina favoritband och artister. De får sina perioder där jag snöar in mig totalt på ett eller två band inom typ samma genre. Jag gillar inte att blanda. Det är fokus på en grej, så att säga.
      Just nu är det alltså Oasis och Beady eye, och det innebär inte bara att jag lyssnar på alla deras låtar och skivor. Nej, jag plöjer igenom Youtube på intervjuer, dokumentärer, konserter och live-upptagningar, jag googlar fram bilder och jag uppdaterar mig på deras hemsidor dagligen. Jag älskar verkligen Liam Gallagher så mycket att ni inte kan förstå. Jag lyssnar på samma låt från olika livespelningar för att se om han gör nåt annorlunda, jag kollar vilka kläder han har på sig och jag tittar hur hans hår växer från vecka till vecka.
      Ja, lite så är det nu. Och om jag ska sia om framtiden så lär det bli Blink 182 som gäller härnäst. Det känns lite som deras tur, men jag kanske ändrar mig.