Mitt KBK-dream team

Jag är en KBK:are in i märgen. Yes indeed. Det finns i mitt blod och min själ. KBK är mer än bara fotboll och en förening - det är en del av mitt liv.
     Herregud, jag ju till och med klubbmärket tatuerat på ena armen!
     Jag vet inte när det började, men jag antar att det var när jag började vara boll-kalle på KSK's hemmamatcher som 10-åring. Där föddes ett intresse och en fascination för laget som helhet, och för spelarna i synnerhet.
     För mig var det också en självklarthet att vi i 86-laget skulle bli KSK's framtida A-lag helt och hållet. Men allteftersom föll den ena efter den andra bort, och tillslut var det bara jag och Kaggen kvar - och Källe, som kom tillbaka till klubben efter några år i Valskog.
     KSK blev sedan KBK, och min kärlek växte sig bara starkare då, säkerligen i takt med att klubben först blev ett topplag i division 4 och sedan division 3. När jag sedan själv fick ta klivet upp i a-truppen, i slutet på säsongen 2004, så var min lycka bortom all sans och förnuft. Faktum är att jag än idag, 7 år senare, har svårt att förlika mig med tanken på att jag faktiskt är med i KBK's a-lag. Så stort och ärofyllt är det för mig.
     Nåväl, tanken med detta inlägg var egentligen bara att utse mitt KBK-dream team, men jag kände att jag var tvungen att lägga ut lite förhandsinformation.
     Alright, här är mitt dream team:

MV: Johan Orrholm
HB: Jari Lautaoja
MB: Örjan Andersson
MB: Ari Männikkö
VB: Robert Pettersson
HM: Rauli Pakanen
IM: Tero Savela
IM: Andreas Dalenlid
VM: Patrik Petersen
F: Thomas Selander
F: Jimmy Eriksson

Avb:
Henrik Solheim
Niklas Hedström
Tobias Idling
Tero Pakanen
Roger Karlsson

Det här är, för mig, legendarer. Det är inte nödvändigtvis de bästa spelarna i KBK's historia - men det är mina favoriter, och spelare som jag sett upp till som idoler.
      Flera av dem här har jag också fått den stora äran att spela tillsammans med, något jag endast kunde drömma om som yngre supporter. Ja, faktum är att jag spelat med dem allihop, föruom tre - nämligen Jimmy Eriksson, Örjan Andersson och Patrik Petersen som alla hann sluta innan jag fick vara med dom stora grabbarna och leka.
      Hur som haver, där har ni det. Mitt KBK-dream team. My heroes.
      Och Tordan behöver inte känna sig gammal, utan mer som en early bloomer - och han borde snarare känna sig smickrad och hedrad.

Kommentarer
Postat av: mordic´

det är lugnt jone =)

2011-10-06 @ 16:51:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0