Gõtt!!!
Vilken match. Vilken jävla match. VILKEN SATANS JÄVLA MATCH!!!
Ungern lät inte skrämmande på förhand, men med tanke på hur lite man trodde på Sverige inför OS så kändes det ändå ovisst.
Och det började ju bra, Sverige spelade mycket stabilt i den första halvleken. Där trodde jag (eller hoppas jag) att matchen så gott som skulle vara avgjord. Men såklart inte. Sverige hade bra många lägen att dra ifrån i den andra halvleken - men givetvis skulle det bli en outhärdlig rysare igen. Där trodde jag att matchen var körd. Vi skulle torska på mållinjen, såklart.
Men - en superräddning när det som mest behövdes, och ett mål ifrån en spelare som varit smått usel genom hela turnerigen (Kim Ekdahl du Rietz) och saken var klart. Sverige spelar OS-final.
Jag vet inte ens vilka vi spelar mot, men det känns som att Sverige i detta rus kan spöa vilket jävla lag som helst.
Ett silver är grymt, det hade ingen trott på innan turneringen. Det är fanimej en bragd. Men nu när vi är i final så vore det ju fanimej rörande underbart, och rättvist, om förbundskaptenerna Staffan Olsson och Ola Lindgren får den guldmedalj de aldrig vann som aktiva, trots tre försök.
Kommentarer
Trackback
