Halvbra säsong
Stjärnorna på slottet tog slut i helgen, och det har varit en blandad säsong. Eller nej, jämnbra. Varken dåligt eller superbra, bara jämnbra rakt igenom.
Och jag vet inte, men jag tror jag föredrar när det är växelvis höga toppar och djupa dalar. Det blir mer kraftfullt då, åt ena eller andra hållet, istället för att det som nu bara ligger och puttrar rakt igenom.
Men det var intressanta "stjärnor", och jag var väldigt nyfiken på dem på förhand, men blev kanske inte helt tillfredssställd efteråt. Jag ville veta mer, så kände jag.
Nåväl, Johan Rehborg var som väntat bäst, med sin lite torra och finurliga iaktagelseförmåga, och jag fick en annan bild av honom. Jag har aldrig sett honom så privat förut, så det var intressant. Sedan bjöd han på det mest gripande inslaget, när han berättade om saknaden av sina föräldrar och om sin fina barndom.
Johan Rabeus var också bra, med bara riktigt bra först i sista avsnittet när det var hans dag. Jag har alltid varit svag för pompösa män. Elefanter. Skådespelare och sångare som är mer än bara artister - de är sina yrken! Jag älskar bullriga män som tar upp ett helt rum så fort de äntrar det. Det är en förmåga som jag fascineras av och avundas. Där kan vi prata om STJÄRNOR, och Johan Rabeus är en sådan. Han ÄR en skådespelare.
Så vilken säsong av Sjärnorna på slottet - detta förtjusande program som är en av årets tv-höjdpunkter - har varit bäst genom åren? Ja, jag har tagit mig friheten att utse.
Säsong 3 (2008) - Jonas Gardell, Janne "Loffe" Carlsson, Christina Schollin, Staffan Scheja, Kjerstin Dellert.
En säsong med konflikter och två divor (Jonas Gardell och Kjerstin Dellert) - och det var mycket underhållande. Men det var också intressant, vilket är en förutsättning.
Säsong 1 (2005) - Maud Adams, Börje Ahlstedt, Peter Harrysson, Sven-Bertil Taube, Mona Malm.
Börje Ahlstedt levde fan och ställde till med ett satans liv, och det var väldigt roligt. Men detta var också enda gången som man verkligen hade med fem riktiga stjärnor.
Säsong 4 (2009) - Kjell Bergqvist, Tommy Körberg, Björn Ranelid, Siw Malmkvist, Meg Westergren.
Fem stora och intressanta stjärnor, men tyvärr blev det alldeles för internt och vänskapligt, då de flesta av dem kände varandra sedan tidigare.
Säsong 6 (2011) - Johan Rabeus, Christer Lindarw, Louise Hoffsten, Johan Rehborg, Kim Anderzon.
En fin grupp som hade intressanta saker att prata om, men det brände aldrig till på riktigt. Det blev lite för mysigt.
Säsong 2 (2007) - Magnus Härenstam, Jan Malmsjö, Arja Saijonmaa, Britt Ekland, Peter Stormare.
Kunde ha blivit bra, men det lyfte aldrig riktigt. Jan Malmsjö var skön och bullrig, men alldeles för ensam
Säsong 5 (2010) - Ulf Brunnberg, Dan Ekborg, Monica Dominique, Marie Göranzon, Niklas Strömstedt.
En besvikelse. En sådan grupp borde kunna ha bjudit på mer, trodde man, men det var tamt rakt igenom. Dan Ekborg var en superbesvikelse.
