Helgen
Ja... Fotbolls-EM snurrar vidare med roliga matcher, och nu är vi inne i sista gruppspelsomgången. Och Sverige är redan borta. Vi fick inte ens chansen i tre matcher. Det känns verkligen för jävligt, och jag har aldrig upplevt en så snabb sorti tidigare.
Fredagen började ju så bra. Solen sken och humöret var på topp vid Kungsörstorp, där det hölls allsång med Pandora. Mycket folk. En del som ville sjunga, en del som ville dricka, en del som bara ville njuta och umgås och en del som väntade på Sverige-England.
Meningen var att matchen skulle visas på storbildsskärm, men den kollapsade, så istället fick det bli en vanlig platt-tv. Men satt man inte längst fram, som Ruutu, så gick det ju inte att se någonting - så det var bara att börja knalla hemåt och missa de första 20 minuterna.
Eller inte hemåt, utan ner till Tordan. Där var det bra uppslutning, och vi slets mellan förtvivlan och hopp. Ilska när England gjorde 1-0, lycka när vi kvitterade, eufori när vi tog ledningen, frustration när England kvitterade och tomhet när England tog ledningen. Sorg när England vann.
Men det var inte där Sverige spelade bort sig - det var mot Ukraina, såklart. Hade vi haft Anders Svensson på plan då så hade det nog räckt. Kanske även Toivonen eller Zlatan längst fram istället för Rosenberg.
Jag har aldrig trott på varken Elm eller Källström - och fick tyvärr rätt, tycker jag.
Desto roligare blev det igår, när vi tog emot serieledarna Nordvärmland.
Jag var inställd på en tuff match, med tanke på att Nordvärmland kom hit obesegrade efter åtta segarar och en oavgjord - men trodde och hoppades på att vi skulle kunna skaka dem efter den grymma insatsen mot Köping. Så blev det också.
Redan efter två minuter hade Tomas Karlsson haft två jättelägen att göra mål, och efter sju minuter fick vi straff och Nordvärmland en frilägesutvisning. 1-0 till oss genom Tordan, och en man mer på planen.
Dessvärre tog det bara dryga 10 miunuter innan det var kvitterat. Därefter svängde det lite fram och tillbaka. Vi hade väl mest boll, men Nordvärmland var ändå farliga när de ställde om.
Man kan tycka att vi borde ha vunnit med en man mer i 85 minuter - men vi mötte ett grymt lag som med all sannolikhet kommer att vinna serien. Och det kunde faktiskt ha blivit förlust, då de hade ett skott i ribban bland annat - så vi får vara nöjda med en poäng tycker jag.
Hoppas bara vi kan ta poäng även mot Kumla på onsdag, då har vi avslutat vårsäsongen bra och kan komma fräscha och peppade till höstsäsongen.
Till sist blev det en sväng in till Eskilstuna igår kväll. Det var jag, Lillebror, Simon, Maria och Sara hemma hos Jag-älskar-ljus-mannen, innan vi förflyttade oss till Brasseriet.
Jag körde på mellanöl, och det blev en fin melodi. Nivån var kanon, och idag mår jag alldeles utmärkt, tackar som frågar.
I övrigt då? Ja...bankautomaten åt upp mitt kort precis innan vi skulle in på krogen, jag höll på att få ett hederligt kok stryk av en stor gorilla inne på toaletten efter att killen bakom mig i kön sparkat på dörren ett antal gånger, det jätteregnade och åskade på vägen hem, men MacDonalds-maten satt som ett smäck hemma i den trygga och varma sängen.
Det om det.
Fredagen började ju så bra. Solen sken och humöret var på topp vid Kungsörstorp, där det hölls allsång med Pandora. Mycket folk. En del som ville sjunga, en del som ville dricka, en del som bara ville njuta och umgås och en del som väntade på Sverige-England.
Meningen var att matchen skulle visas på storbildsskärm, men den kollapsade, så istället fick det bli en vanlig platt-tv. Men satt man inte längst fram, som Ruutu, så gick det ju inte att se någonting - så det var bara att börja knalla hemåt och missa de första 20 minuterna.
Eller inte hemåt, utan ner till Tordan. Där var det bra uppslutning, och vi slets mellan förtvivlan och hopp. Ilska när England gjorde 1-0, lycka när vi kvitterade, eufori när vi tog ledningen, frustration när England kvitterade och tomhet när England tog ledningen. Sorg när England vann.
Men det var inte där Sverige spelade bort sig - det var mot Ukraina, såklart. Hade vi haft Anders Svensson på plan då så hade det nog räckt. Kanske även Toivonen eller Zlatan längst fram istället för Rosenberg.
Jag har aldrig trott på varken Elm eller Källström - och fick tyvärr rätt, tycker jag.
Desto roligare blev det igår, när vi tog emot serieledarna Nordvärmland.
Jag var inställd på en tuff match, med tanke på att Nordvärmland kom hit obesegrade efter åtta segarar och en oavgjord - men trodde och hoppades på att vi skulle kunna skaka dem efter den grymma insatsen mot Köping. Så blev det också.
Redan efter två minuter hade Tomas Karlsson haft två jättelägen att göra mål, och efter sju minuter fick vi straff och Nordvärmland en frilägesutvisning. 1-0 till oss genom Tordan, och en man mer på planen.
Dessvärre tog det bara dryga 10 miunuter innan det var kvitterat. Därefter svängde det lite fram och tillbaka. Vi hade väl mest boll, men Nordvärmland var ändå farliga när de ställde om.
Man kan tycka att vi borde ha vunnit med en man mer i 85 minuter - men vi mötte ett grymt lag som med all sannolikhet kommer att vinna serien. Och det kunde faktiskt ha blivit förlust, då de hade ett skott i ribban bland annat - så vi får vara nöjda med en poäng tycker jag.
Hoppas bara vi kan ta poäng även mot Kumla på onsdag, då har vi avslutat vårsäsongen bra och kan komma fräscha och peppade till höstsäsongen.
Till sist blev det en sväng in till Eskilstuna igår kväll. Det var jag, Lillebror, Simon, Maria och Sara hemma hos Jag-älskar-ljus-mannen, innan vi förflyttade oss till Brasseriet.
Jag körde på mellanöl, och det blev en fin melodi. Nivån var kanon, och idag mår jag alldeles utmärkt, tackar som frågar.
I övrigt då? Ja...bankautomaten åt upp mitt kort precis innan vi skulle in på krogen, jag höll på att få ett hederligt kok stryk av en stor gorilla inne på toaletten efter att killen bakom mig i kön sparkat på dörren ett antal gånger, det jätteregnade och åskade på vägen hem, men MacDonalds-maten satt som ett smäck hemma i den trygga och varma sängen.
Det om det.
Kommentarer
Trackback
