Stjärnkikare
När jag ser framåt
ser jag bara dig
och mig.
Vi sitter på bänken
som vi gjort till vår.
Tittar aldrig tillbaka
för ingenting slår just där och då.
Jag greppar dina fingrar
trots att jag vet att du är där
vill jag känna dig.
I varje liten rynka
ser jag ett fint år vi haft.
Vi kanske blivit gamla
vi som aldrig skulle dö
men det ver verkligen värt det
för jag fick dela det med dig.
Och du har samma ögon
ingenting har egentligen förändrats.
Jag vet att jag stirrar
men jag måste få förstå
att det verkligen är så här.
När jag ser framåt.
Kommentarer
Trackback
