Jag ska nog lyckas

Ibland, inte ofta, men ibland tar jag en avstickare till byns enda hamburgeria. Sibylla, ni vet. Jag älskar det, inte bara för matens skull, utan för att jag känner mig lite...internationell. Som att man är ute på turné. Eller som att man vandrar längs New Yorks gator och hoppar in på sin favoritsylta.

       Allra bäst är det kvällstid, och allra helst ska jag vara ensam. Jag köper med mig kvällstidningen och kliver in. Den ensama ägaren bakom disken nickar igenkännande. Jag beställer det vanliga - 150-gramstallrik, fanta och två vitlöksdippar. Vi surrar inte mycket, bara kort, förbannar den jävla iskylan som aldrig vill ge sig av, skrattar slött om någonting som kanske inte så roligt egentligen.

       Jag sätter mig och börjar bläddra i kvällstidningen. Äntligen har man tid att sitta ner och verkligen läsa om sånt man annars bara ögnar förbi. Maten kommer, och jag fortsätter läsa medan jag äter. Har ingen brådska, äter långsamt och njuter desto mer. Det snöar som en motherfucker ute. Vill aldrig att maten ska ta slut.

       Sörplar i mig den sista läsken långsamt medan jag läser det sista ur sporttidningen, får lite ångest över att det är över. Lagom svullen reser jag mig, ställer undan matbrickan och nickar halvt slött, halvt glatt, mot ägaren - en gest som signalerar "I will see you again, my friend".

       Drar upp luvan huttrandes, sätter mig i bilen och ser i backspegeln OK/Q8-skylten försvinna bakom mig. Tills nästa gång.

       Det är inte mycket, men det är mitt. Min favoritsylta.

       Häromveckan såg jag väldigt mycket fram emot detta besök, då jag inte varit där på ett tag. Förstå då min besvikelse när jag svänger upp på parkeringen och ser att det är stängt av någon outgrundlig anledning. Men jag skulle fanimej ha min upplevelse, så jag burnade in till Köping och deras Sibylla.

       Känslan var på många sett densamma, jag var ensam med min kvälltidning och maten smakade igenkännande. Dock var ägaren bakom disken en diffus figur, och längst bak i nåt rum satt hans familj och tjattrade.

       Jag var inte på min favoritsylta i New York, utan snarare i Nykvarn.