Jag ska nog lyckas

Tredje deltävlingen av Melodifestivalen i lördags - och nu kan det väl konstateras att det jag siade om har slagit in. Det blir ett mellanår för Melodifestivalen, tack vare förra årets urladdning med Loreen och segern i Eurovision.

      Och det behövs nog. Man behöver känna att det är piss och skit ibland så att man kan njuta när det sedan är bra. För oavsett om varannan svenne banan nu sitter och brölar om att man borde "lägga ner den där jävla schlagern" så satt samma personer för ett år sedan och hänfördes av Euphoria (eller Amazing) och var så stolta i Eurovision-finalen.

       Men man glömmer så lätt. Glömmer så snabbt.

       Om helgens deltävling kan jag väl säga det att jag gillade Caroline af Ugglas, och hoppas att hon tar sig vidare från Andra chansen, och sedan tyckte jag även om utskällda gubbgruppen Ravaillacz. Texten är ju onödigt fånig inte alls rolig, trots geniet Dorsins medverkan, men sångmässigt och melodimässigt är det en klassisk folkvisa som gick hem hos mig och alla över 55 år.

       Nu får vi hoppas att det blir lite omskakning i grytan nära Army of lovers äntrar scenen nästa helg. Allt annat vore konstigt.

       Detta var dock roligt:

 

 

 

Fast helgens grej var ju lagfesten vi hade. Blev en heldag med innebandy, pizza på Sarajevo, fotboll i klubbis - och till sist inkilning för de nya spelarna. Jag och Kaggen höll som vanligt i taktpinnen, och trots att vi kände oss dåligt förberedda och att vi inte hade så mycket roligt att komma med så blev det ändå lyckat.

       Roligaste grenen för inkilningsparen var Balloon pop doggy style. Man skulle alltså ha sönder ballonger genom att jucka bakifrån på sin lagkamrat - och det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. För vissa, i alla fall.

       Nej men det blev en bra kväll, och trots att man inte var på topp på träningen dagen efter så var det en sån där grej som är viktig för att svetsa samman den nya gruppen.

       Lite märkligt dock var det att vara näst äldst under kvällen. Nyss, nästan igår, var man ju bland de yngsta, de som hördes alltmer ju mer de fick innanför skjortan, de som det pratades om och skrattades åt mest på nästa träningen. Men det var då det. Nu fick man ta hand om de yngre och se till att allting runtomkring fungerade.

       Det går så fort.