Innan målbrottet
Kärleken, min älskade, minns du kärleken
som svartmålad under ögonen
vår tid i livet var skolgården
På väg igen, och alltid var vi på väg nånstans
men det här var aldrig nåt vi pratade om
så vuxna skulle vi nog aldrig bli
Och sen kom livet emellan oss
jag flydde från den verklighet
som pekade med hela handen
en förmyndarröst: "Ställ dig i ledet"
Jag plockar hellre blommor på månen
Men du vet det kan vara lite ensamt ibland
att samla drömmar som om man jagade fjärilar
Jag kan nog säga att jag släppte taget om din hand
och att du försvann
Jag drömde en gång, en akustisk dröm, du var min en gång
men natten kunde aldrig vara så lång
vi hann aldrig riktigt bli en sång
Jag höll om dig, den här världen kan inte skänka mig det
bara påminnelser om vad jag inte har
aldrig kan få och aldrig hade tillräckligt länge
Och sen kom livet och störde oss
du växte ifrån min verklighet
vi sa aldrig riktigt så som det var
ett avskedsbrev som aldrig kom fram
För jag plockade hellre blommor på månen
Men du vet att jag kan ångra mig ibland
för ingen annan har sett på mig så som du
Jag får nog nöja mig med de minnen som jag har
innan du försvann
Bara dårar stormar in där änglar räds att gå
och nu blev det så
Du kan väl tänka på mig ibland
så som det en gång var
innan allt försvann
Kommentarer
Trackback
