Natten vi provade kärleken

Vi kan väl vänta?
Hela natten ligger framför oss
och ikväll står vi först i kön.
 
Vi kan väl längta?
Till den stund då våra händer inte räcker längre
för den kärlek som vi båda gjort oss rätt till.
 
Det kan vara rädsla
över att bara bli ett gulnat minne
som föll ner i den dal därur solen letade sig upp.
 
Vi kan väl vänta?
Vill inte att den här stunden ska vara över
har drömt alldeles för länge om det här.
 
Vi kan väl vänta?
Vill inte springa in i imorgon
om vi bara skulle ha idag.
 
Du sa: "Kärlek är en drog som jag inte testat än.
Vill du bli mitt rus, om så bara den här första gången?
Har aldrig kunnat fastna för någonting som inte känns
men om du är allt jag känner nu så kan du bli min abstinens."
 
Så säg mig, kommer du ihåg mig?
Den där natten var så längesen.
Jag undrar, kommer du ihåg mig?
För den där natten varar inte än.
Säg mig, kommer du ihåg den?
Om du ser mig i ögonen.
Svara, kommer du ihåg den?
Eller försvann den med soluppgången?
Natten vi provade kärleken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0