Den där sommaren
Det blev höst igen
ännu en sommar utan dig
Det blev tyst igen
och äntligen
så mörkt som jag
Tiden ser inte förseningen
att du skulle ringa snart
Den fäller trädens alla löv
och lika naken
står jag
Men när du kom
som en sång
som jag redan visste att jag skulle tycka om
Så underbar
omedelbar
med en känsla om att du förstod
en sån som jag
Det blev kallt igen
ännu en tid att värma varann
Var blev du av min vän
och samtalen
vi skulle ha
Den där sommaren
du satte ord på all min tro
Dina ögon fick mig att hitta hem
som den vilsna själ
jag var
När du log
och som en sol
fick mig att se livet så klart
Jag hoppas du
såg i mig
all den lycka som planterades
och väntar på dig
Kommentarer
Trackback
